Europeiska transportsäkerhetsrådets PIN-rapport för 2025 bekräftar detta i alla medlemsländer. Vissa länder uppvisar en stadig förbättring. Andra stagnerar. Antalet allvarliga skador är fortsatt högt.
Denna takt är inte tillräcklig för att uppnå EU:s mål att halvera antalet dödsfall i trafiken fram till 2030, konstaterar Bernd Frühwald.
Policyn är på plats. Ramverket för det säkra systemet, Safe System framework, har fått bred uppslutning. Gapet ligger i genomförandet.
Fram till 2030 kommer infrastrukturinvesteringarna att avgöra om Europa återfår sin dynamik eller missar sitt mål.
Sekundära vägar är utmaningen
Mer än hälften av dödsolyckorna på vägarna i EU inträffar på landsvägar. Enfiliga vägar dominerar bilden av dödsolyckor. Avkörnings- och frontalkollisioner är fortfarande de vanligaste typerna av olyckor utanför tätorter.
Det är dessa typer av olyckor som påverkas mest av vägkanternas utformning och säkerhetssystem.
Motorvägarna har redan en relativt hög säkerhetsnivå. Den största outnyttjade potentialen finns på sekundära vägnät, där förlåtande vägkanter, mittseparering och eftergivna barriärer kan minska antalet dödsolyckor avsevärt.
Om Europa ska öka framstegen före 2030 kommer investeringar i sekundära vägar att ha störst effekt.
Många vägbarriärer i Europa uppfyller inte de senaste föreskrifterna och utvecklingen / Foto: Anita Stokke
Klyftan mellan efterlevnad och lagstiftning växer
En betydande andel av vägräcken i Europa är mer än 15 till 25 år gamla. Många installerades enligt tidigare standarder eller innan systematisk riskbedömning av nätverket krävdes.
Samtidigt skärps tillämpningen av prestandakraven i EN 1317 och strukturerade inspektionssystem. Förväntningarna på tillgångsförvaltning ökar. Dokumentation och spårbarhet blir standardkriterier vid upphandling.
Detta skapar en växande lucka i efterlevnaden.
Att uppgradera äldre skyddssystem är inte längre en frivillig modernisering. Det är en anpassning till regelverket och ansvarsfull riskhantering.
Nätverksomfattande säkerhet är inte längre valfritt
Det reviderade direktivet om säkerhetshantering av väginfrastruktur, Road Infrastructure Safety Management Directive, är nu fullt operativt i alla medlemsstater. Sedan 2024 och 2025 är vägmyndigheterna skyldiga att genomföra säkerhetsbedömningar av hela nätverket, tillämpa riskbaserade rankningar och systematiskt inspektera vägar utanför de centrala TEN-T-korridorerna.
Detta innebär en strukturell förändring. Säkerhetshanteringen är inte längre begränsad till större motorvägar. Den omfattar även sekundära och regionala nätverk där risknivåerna är högre och skyddsstandarderna mer varierande.
Myndigheterna måste proaktivt identifiera högrisksträckor och prioritera riskreducerande åtgärder innan allvarliga olyckor inträffar.
Denna förändring i regelverket har direkta konsekvenser. Åldrande barriärer, undermåliga skyddsanordningar vid vägkanten och inkonsekventa inspektionssystem blir nu frågor om efterlevnad, inte bara tekniska problem.
Infrastrukturen skyddar hela flottan
Fordonssäkerhetsregleringen har utvecklats avsevärt inom ramen för den allmänna säkerhetsförordningen, General Safety Regulation, som är fullt tillämplig på nya fordonstyper sedan 2024. Avancerade förarassistanssystem blir allt vanligare på marknaden.
Det tar dock tid att förnya fordonsflottan. Den genomsnittliga åldern på personbilar i EU är fortfarande över 12 år (EU remains over 12 years old) och omsättningen av tunga lastbilar är ännu långsammare.
Under åtminstone det kommande decenniet kommer Europa att ha en blandad fordonsflotta. Högautomatiserade fordon kommer att dela vägarna med äldre modeller som saknar avancerad säkerhetsteknik.
Infrastrukturen är det enda säkerhetsskikt som skyddar alla användare [AS4.1]. Den skyddar yrkesförare, turister, utsatta trafikanter och kommersiella fordonsflottor.
Principerna för ett säkert system utgår från att mänskliga fel alltid kommer att förekomma. Infrastrukturen måste därför mildra konsekvenserna av dessa fel.
Säkerhet och hållbarhet går nu hand i hand
Offentlig upphandling i hela Europa integrerar miljö- och säkerhetsmål i linje med EU:s gröna giv, EU Green Deal och strategier för hållbar mobilitet. Miljövarudeklarationer, livscykelanalyser av koldioxidutsläpp och hållbarhetsmått blir allt vanligare utvärderingskriterier.
Säkerhetsinfrastruktur måste nu uppvisa certifierad krockprestanda tillsammans med transparent miljöavtryck och lång livslängd.
Denna anpassning av säkerhet och hållbarhet är inte tillfällig. Den återspeglar EU:s bredare strategier för mobilitet och klimat.
Industriaktörer som kan kombinera högpresterande säkerhetssystem med dokumenterade hållbarhetsmeriter och tillförlitlig leveranskapacitet kommer att ha en strukturellt bättre position i offentliga upphandlingar..
Megarail sk installerad i Eulenberg Magdeburg, Tyskland / Foto: Marlen Mertens
Ytterligare fyra år till 2030
Regleringen ger oss en färdplan – infrastrukturen levererar resultatet. Om Europa ska halvera antalet dödsfall i trafiken fram till 2030 måste vi omgående uppgradera landsbygdens transportkorridorer med hållbara vägsäkerhetsanordningar som uppfyller gällande krav. Saferoad är redo att samarbeta med myndigheterna för att uppnå detta mål, säger Bernd Frühwald, CEO för Saferoad Group.
Europa saknar inte strategi. Det saknar inte reglering. Det saknar inte tekniska standarder.
Vad det behöver är en snabbare genomförande i sekundära nätverk där den dödliga risken fortfarande är högst.
Om minskningarna fortsätter med 2 % per år kommer målet för 2030 inte att uppnås.
Om medlemsstaterna systematiskt uppgraderar högriskkorridorer på landsbygden, tillämpar kompatibla fasthållningssystem och integrerar digital tillgångshantering, är en betydande acceleration fortfarande möjlig.
De kommande åren kommer att visa om Europa kan omsätta sina ambitioner på regleringsområdet i mätbara effekter för hela nätverket.
Vi ser fram emot att bidra till denna diskussion på Intertraffic Amsterdam 2026 och att samarbeta med vägmyndigheter, beslutsfattare, partners, kunder och branschkollegor om hur infrastrukturleveranser kan påskynda framstegen mot 2030.
